Häromdagen fick vårt X2000 fick stanna för söndrigt vägskydd i Sköldinge mellan Gnesta och Flen.
Enligt uppgift har en bil kört på vägskyddet.
Och bra är det för värre är det att fastna mellan bommarna.
Idag skulle jag ta mig en tur med nattåg 91 i riktning mot Göteborg när tåget gav upp väster om Flen.
Normalt har man två lok på nattågen men idag hade man bara.
Man skickade efter ett reservlok men tyvärr gav det också upp.
Så det enda man kunde göra var att evakuera tåget till ett SJ 2000 Snabbtåg som fanns lämpligt till hands.
Evakueringen gick alldeles utmärkt tack vare professionell ledning och hjälp av SJs personal samt gott humör hos resenärerna.
Och evakuering är alltid lite spännande – om det inte är dåligt väder förstås – men idag hade vi tur.
Bra jobbat SJ!
Tidningen Succé har åter gjort en intervju med mig som både finns i hela världen via internet och en papperstidning som distribueras i Flen, Katrinholm och Vingåker med omnejd.
Om ni har vägarna förbi dessa orter kan ni läsa tidningen på internet – Årskort Guld SJ reser vidare.
Den första intervjun hittar ni här – Jan-Erik tar tåget till Katrineholm.
Så jag dyker inte bara upp på tågen – utan även i en tidning nära dig.
I veckan var jag i Flen för att bli intervjuad av tidningen Succé och passade på att ta en närmare titt på stationsområdet och stationen i Flen. ( Årskort Guld SJ intervjuad av tidning )
Jag måste säga att jag inte var imponerad eller rättare sagt ruskigt besviken.
Det som först fångade mitt intresse var det minst sagt skamfilade och igenbommade gamla järnvägshotellet som andades konkurs och misär.
Själva bangården verkar mera ha karaktär av igenvuxen ödetomt än plattform för resenärer ut i världen.
Flens station kännetecknades av skyltar som sitter på sned tex denna på toaletten.
Även denna utanför stationen eller “resecentrumet” som den öde stationen kallades.
Och finns det en stationsmonitor så skall den i alla fall fungera.
Man måste kunna ställa krav på ett resecentrum mer än att det innehåller en semesterstängd servering i september.
Jag brukar ta an mig vanskötta stationer men stationen i Flen verkar ha gett upp så den får kommunen och näringslivet ta hand om själva.
Det är tur att det inte så långt med tåg till välskötta Katrineholm.
I veckan intervjuades Årskort Guld SJ om sitt omfattande resande av två trevliga reportrar från Tidningen Succé som är lokaltidning för Flen, Katrineholm och Vingåker.
Tanke är att det skall bli en artikel i veckans nummer av tidningen. Så ni som bor i regionen kan lämpligen hålla utkik efter tidningen så får ni läsa lite mera om mina resort och hur jag ser på detta att åka tåg.
Tidningen Succé gjorde ett reportage om mig för drygt ett år sedan så denna artikel är en uppföljning av den förra.
Så kolla nästa nummer av Succé så får ni veta mera om mannen bakom signaturen Årskort Guld SJ.
I morgon åker jag efter att ätit en omfångsrik, god och närande nattågsfrukost på Royal Viking till Flen för att träffa en journalist på en tidning som vill veta varför jag reser så mycket tåg.
Nu vet jag inte det riktigt själv heller men jag har ju en timme på mig att fundera ut ett bra svar till henne.
Så här åker jag imorgon:
10:25 Stockholm C – 11:23 Flen stn (SJ, InterCity, 629)
Vad som händer efter mötet med journalisten vet jag inte men det måste i alla fall bli ett tåg hem om jag inte tar mig en sväng i omgivningarna eller till Göteborg.
Det skall bli kul att komma till Flen som är en stad som jag faktiskt aldrig varit i annat än på stationen.
Så blev vi stående i Flen pga strömavbrott längre fram längs linjen
På vägen ned till Göteborg/Varberg i fredags blev vi stående dryga halvtimmen i Flen då det var strömlöst framför oss.
Resenärerna fick lämna tåget bara vi var i närheten så att vi snabbt kunde komma ombord när det var dags för avfärd.
Tillfälle att sträcka på benen
Så det blev tillfälle till att ta lite bilder och snacka runt med alla trevliga resenärer och ombordanställda i det vackra sommarvädret.
Trevliga resenärer som kom resande på väg hem från ett kallt Sydney
Tyvärr är stationen och perrongerna i synnerligen dåligt skick och påminner mer om en nedlagd bushstation i Manaus.
Bushen kryper allt närmre och närmre
Skräpigt i Flen en vardagsmorgon ( Kvinnan på bilden bara satt där )
När spänningen kom tillbaka var det bara att snabbt hoppa ombord och fortsätta färden mot väster.
Igår gjorde jag mitt första besök i Flen någonsin även om besöket inskränkte sig till ett tågbyte. Visserligen har jag stannat med IC-tåg där tidigare men aldrig i min 64+ åriga liv stigit av.
Dock överraskades jag av den “gröna” perrongen där gräset nästan tagit över hela perrongen.
Kanske miljövänligt men man måste kolla noga att man inte får färstingar på benen när man går på perrongen.