Besök på Ven

Jag har föresatt mig att besöka de tre V-öarna, Ven, Visingsö och Vinö med årskortet och började i onsdags med Ven.

Ven bjöd på ett alldeles otroligt soligt men lite svalt vårväder som gjort för en cykeltur på den behändiga ön.

Cykeluthyrningen hade den största samling hyrcyklar jag någonsin sett och ändå var det enligt ägaren bara en bråkdel av deras cyklar.

 

På hyrcykeln nådde man alla platser på ön inom drygt en timma och efter en lunchpaus där Vens berömda getost ingick gjorde jag en ännu en tur på ön.

 

Då turistsäsongen inte ännu börjat var inte alla ställen öppnade men i gengäld var det lugnt och stillsamt på cykelvägarana och inga köer vare sig i cykeluthyrningen eller glasståndet.

Längre fram på säsongen kan man njuta av de fina stränderna men i gengäld är det mer folk och köer då.

 

Besöket var en av de bästa utflykterna jag gjort på mitt årskort så nu väntar de övriga V-öarna, Visingsö och Vinö.

Familjeliv på X2000 idag

Här kommer en betraktelse över min resa idag med X2000 tåg från Lund till Stockholm.

Då tåget var fullbokat och jag inte hade fått någon plats slog jag mig som vanligt ned i bistron för att njuta av en fika medan påstigande passagerare sorterat upp sig och jag vet om det finns någon plats för min obetydliga lekamen.

I bistron fanns även en engelsktalande familj med pappa och 4 barn som förde ett oherrans oväsen. Den passerande ombordaren sa till barnen att inte vara så högljudda vilket hade viss men dock marginell verkan men tanken var helt klart god.

Jag noterade att dels saknades mamman i familjegruppen i bistron vilket hade behövts som stöd men dels avvek hela tiden några av barnen in i sittvagnen och nya barn kom tillbaka in i bistron! Det verkade aldrig ta slut med barn!

Jag lämnade bistron med två av barnen kvar ensamma för att hitta plats för mig i 1 klass och på väg genom 2 klassvagnarna hittade jag delar av familjen som visade sig bestå av 2 vuxna och 8 barn (+- 1 jag vet inte så noga).

De hade grupperat sig i vagnen tillsammans vilket kan anses vara en förnuftig strategi om man hade bokat några platser.

För framför mig stod ett par personer som hade bokat just dessa platser där en del av barnen satt på. På förfrågan till modern om man hade bokat platser svarade hon att det vissto hon inte. Pappan var inne i den närliggande tysta avdelningen bärande på ett skrikande barn i fåfäng förhoppning att få tyst på detta.

Det var helt klart tydligt att den nya gruppen resenärer med bokade biljetter på ett effektivt sätt skulle komma att splittra familjegruppen som inledningsstöten i biljardspel.

Jag misstänker att förmodligen hade pappan och mamman biljetter men inte barnen. Vid ombordstigningen i Malmö – där få stiger på – hade man grupperat sig tillsammans men sedan slutade det i kaos efter Hässleholm när folk med bokade biljetter steg ombord .

Då satt jag på min plats i 1 klass och resten är förmodligen som man säger – historia.

.

Resa till Ven

Ikväll startar jag en kortresa till en av V-öarna – Ven som jag aldrig varit på.

För att hinna ut till ön och hem samma dag måste jag tjuvstarta med att åka ned till Malmö med nattåget för att starta dagen så nära ön som möjligt.

Sedan blir det tåg, buss och slutligen färja innan jag når ön där jag skall tillbringa dagen i ett som jag tror finns vårväder.

På eftermiddagen åker jag samma väg tillbaka men från Lund åker jag hem mot Stockholm med X2000.

Enda bekymret är att det inte finns platser i vare sig 1:a eller 2:a klass i morgon eftermiddag/kväll.

Om jag inte hittar en “no show” så får jag åka till Malmö istället och sedan ta nattåget hem till Stockholm.

Men det löser sig säkert.

Mer om min resa till V-ön Ven kommer när jag är på väg.

PS: Den andra V-ön är Visingsö.

Tjyvar på X2000

Jag har i ett tidigare inlägg (Ohyra ombord X2000) berättat om att jag inte tror att det är särskilt vanligt med stölder på X2000 tåg och definitivt inte 1 klass.

Jag har fått anledning att tänka om efter att delat kupé med en synnerligen trevlig passåkande ombordare (Ja, kupéplats 51 om ni kommer ihåg den historien).

Enligt henne hade en kollega som jobbade i 1 klass alldeles nyligen blivit av med alla saker i sin väska som hon kanske lite ovarsamt lämnat kvar “köket” i ändan av 1 klassvagnen.

Förmodligen hade någon i vagnen eller någon annan vagn gått förbi “köket” sett vad som fanns där och sedan tagit det med sig.

Min sageskvinna gjorde klart tydligt för mig att upprördhet var inte i närheten av vad hon kände för tilltaget.

Så kanske man ändå skall ha lite koll på sina grejor – även på tåget och i 1 klass.  

Referens: Tjyven Gustav – Loranga, Masarin och Dartanjang

Shit did not happen!

Igår kväll satt jag på sängkanten i nattåget till Storlien, med fötterna på stegen på väggen mittemot och datorn i knät.

Plötsligt ryckte vagnen till när den passerade några växlar samtidigt som jag var ouppmärksam och datorn föll i golvet men en hård duns, flämtade till och slockande.

Shit!

Visserligen har jag mentalt tagit höjd för att jag någon gång skall tappa/glömma datorn eller andra prylar som jag har med mig under mina resor men det är likaledes irriterande när det sker.

Men jag tryckte på START-knappen och datorn gick igång igen utan några som helst problem (Tack för det LG).

Vad som troligen hände var att datorn när den fick en stöt av fallet i golvet av skyddsskäl gick i snabbstoppsläge och stannade helt kontrollerat.

Inte vet jag men det var en nära döden upplevelse – för datorn i alla fall – men med ett positivt slut.

Nakna fötter till middag

Sitter just på tåg 437 till Göteborg och äter min Plusmåltid (Älgfärsbiff med klyftpotatis om jag faktiskt gillar).

Bredvid mig sitter en ung (jämfört med mig i alla fall ) dam men nakna fötter i skräddarställning.

Detta innebär att jag avnjuter min plusmåltid med hennes nakna fötter framför ögonen som hon ständigt masserar av skäl som jag inte kan genomskåda.

Samtidigt har hon ägnat minst en timma att genomföra en djupmakeup och hårvård som bonus till min plusmåltid.

Jag delgav i förtrolighet ombordaren mina intryck med kommentaren "Jag börjar nog bli gammal men jag tycker inte att det är OK att sitta med nakna fötter i skräddarställning när man åker tåg när andra sitter bredvid och äter”.

Jag fick ett starkt intryck att han på ett diplomatiskt sätt delade min uppfattning – i alla fall log han på ett underfundigt sätt.

Nu förstår ni kanske varför jag aldrig tröttnar på att åka tåg – Det händer alltid något som man kan reflektera över.

Den öde stationen i Gävle

När jag i lördags vandrade från Järnvägsmuséet i Gävle in mot Gävle C passerade jag av ren tillfällighet denna byggnad med tydlig järnvägsanknytning.

Jag blev faktiskt omedelbart lite "förtjust" i huset med sina vackra gröna dörrar och omgivande glasparti.

Dessutom gick den vackra klockan i klocktornet som påminde om klockan i klocktornet i filmen "Tillbaka till framtiden" rätt vilket jag uppskattade.

De som bodde i närheten berättade att de också tyckte om huset som var speciellt vackert i kvällssolen.

Men vad är det för öde stationshus i Gävle?

Jo det är gamla Gävle S som byggdes så järnvägen slutade i Gävle. Sedan när den drogs vidare norrut byggdes den nya stationen i centrala Gävle.

För Gävlebona är huset mes känt för att där huserade Restaurang Maxim men vinghjulet på fasaden visar att detta är en byggnad med järnvägsanknytning.

Här finns en länk som innehåller med om detta lite märkliga men som jag tycker vackra hus. (Gefle Dagblads uppslagsverk Gefle från A till Ö.)

Tack vännerna på Postvagnen som hjälpte mig att reda ut vad detta var för byggnad.

Besök på Gävle Järnvägsmuseum

I lördags besökte jag Järnvägsmuseet i Gävle vilket jag passerat förbi många vinterdagar men denna soliga vårdag det fina vädret till ett besök.

Det är egentligen lite av en invigningsrit för en årskortare att besöka museet på samma sätt som när man passerar ekvatorn första gången.

Jag var mycket imponerad av museet som hade fått ihop allt till en synnerligen fungerande enhet.

• Det viktigaste fanns med och var arrangerat på ett överskådligt sätt.
• Mycket trovärdiga miljöer med "passagerare" på de gamla tågen så man verkligen fick en känsla av hur det var att åka tåg förr i tiden.
• Lättillgängligt (man kan tom få krypa under loken för att se hur man byter axlar på dom)
• Även tåginspirerade lekmiljöer för de allra minsta barnen.
• Fräscht och trevlig och omtänksam personal ("Börja gärna med att gå på toa så har ni det gjort")

Mina favoriter var nog den fångarna i fångvagnen, den sovande rallaren, kupérna med resenärer och det riktiga loket från Getå.

Tog buss dit men fick gå en hel del ändå (man kan åka på tågbiljetten). Promenerade tillbaka till Gävle C vilket var lite längre att gå men rekommenderas om man inte har små barn utan vagn.

Järnvägsmuset i Gävle kan verkligen rekommenderas för stora som små.

Får jag tillbaka min 100 lapp?

Jag det kan man undra men troligen är det så att jag blev blåst – men i så fall hade jag en tanke med det.

När jag steg av tåget på Stockholm C kom det fram en man vid Uppsalapendeln och frågade om jag kunde hjälpa honom med 20:- till Uppsalapendeln då han hade strulat det med sina pengar.

Jag hade bara 100:- som han lovade att betala tillbaka dom inom en vecka och fick uppgifter så att han skulle kunna göra det.

Men får jag tillbaka pengarna?

Troligen inte då jag inte har möjlighet att kräva honom på pengarna om han inte betalar.

Men han var inte ett typiskt fyllo som vill ha 10:- för en kopp kaffe så kanske han ändå betalar tillbaka.

För jag sa till honom att om han inte betalar tillbaka så har han sålt sin själ för 100:- vilket var ett alldeles för billigt pris men det kanske han redan gjort förrut.

Så vi får se om det kommer in några pengar.

Jag kan ta förlusten men kanske inte han – som i så fall förlorat sin själ.

Avstigning förbjuden

Efter att rest på mitt årskort guld nu i 5 månader i genomsnitt 5 dagar i veckan kors och tvärs i landet har det inträffat för första gången att jag inte fick stiga av vid en station för det vara bara för påstigande.

Jag hade vid viseringen visat mitt guldkort och på frågan var jag skulle stiga av berättade jag det. Sedan kom ombordaren tillbaka och meddelade att jag inte fick stiga av på denna station då den bara var för påstigande.

Jag skall medge att jag blev inte bara överraskad utan också lite lack och han fick till svar att jag nog tänkte gå av där det passade mig.

Han försvann då med ett sur kommentar vilket man kanske kan ha respekt för – och jag steg av som jag brukade.

Men finns det något svart på vitt vad som gäller i frågan tex  på SJ:s hemsida?

Jag kan med mitt begränsade förstånd inte förstå att om jag köper en biljett med X2000 från Stockholm till Gävle att jag inte får stiga av i Uppsala om du detta gör mig särskilt lycklig.

Uppdatering: Enligt uppgifter i Postvagnen så finns det en intern instruktion SJF850 hos SJ (SJF850) att årskortsresenärer får stiga på respektiva av på stationer där tåget enbart stannar för avstigande respektive påstigande.

Så det som inträffade mig var sålunda formellt fel från ombordarens sida men inget stor sak i sig. Men nu vet jag och alla andra vad osm gäller.