Det var länge sedan jag blev arg och det beror nog på att jag blivit lite äldre och mer erfaren tågresenär och tar motgångar med mer stoiskt lugn.
Men idag hände det och det var absolut inte på SJ eller dess personal utan på en resenär en äldre man dvs äldre är mig.
Efter debaclet i Laxå skulle jag till Norrköping men tåget var fullbokat så det var frågan om att åka på återbudsplatser.
Men det fanns en ledig tvåplatsgrupp och jag stämde av med ombordaren att jag kunde sitta då platserna var bokade hela vägen till Köpenhamn med påstigning i Stockholm. Dessutom skulle jag av i Norrköping.
Efter Gnesta kom en äldre man fram till mig och sa att han hade blivit anvisad platserna av ”konduktörn” vilket i och för sig förvånade mig. Jag protesterade lite lamt men sedan tog jag alla mina pinaler och hittade en annan tom plats.
Lite senare undrade jag var den andra mannen som skulle sitta på den plats jag satt på så jag gick tillbaka till mannen och frågade var han var men fick till svar att han skulle ha bägge platserna.
OK tänkte jag och accepterade faktum.
Men sedan kom ombordaren så jag passade på at ta reda på vad som verkligen gällde och fick hennes förklaring.
Mannen hade bokat en annan plats i 1 klass till Alvesta. En medresenär skulle ansluta i Linköping och dom ville sitta tillsammans och hade blivit anvisad den tvågrupp som jag fått OK att sitta på.
Så han satt där ensam till Linköping med en tom plats bredvid sig där jag tidigare satt – medan jag fick flytta för att ha skulle ha den platsen till dess hans vän kom på i Linköping.
Ombordaren hade missat att jag redan satt på en av platserna och det är inget att bry sig om – det var ett fullt tåg och mycket hände ombord.
Men att den andra mannen helt sonika ”körde bort” mig för att ha en tom plats till Linköping var lite anmärkningsvärt – Men jag steg av i Norrköping med en erfarenhet rikare och ett uppslag att skriva på PV om.
Det är inte bara ungdomar som är självcentrerade – även vi lite äldre kan vara det också.