Archive for april, 2010

Jag har kommit på något revolutionerande

april 30, 2010

Man behöver inte slå igen dörren till toaletterna på X2000-tågen. Det räcker med att bara trycka till lite lätt med handen.

Det räcker med ett lätt tryck för att stänga toalettdörren

Men lite seriöst tror jag att många – inklusive jag själv – att man måste rycka upp dörren och slå igen den för att den skall öppnas/stängas.

Kanske är det dörrens utformning med sina dubbla lås som ger intrycket av att det krävs rejält med manna/kvinnokraft för manövrera den i grunden mycket fogliga dörren.

Kanske jag skall ta med mig en lapp “Slå ej igen dörren – Det behövs inte!” som jag kan sätta upp när jag sitter på plats 51 dvs med ryggen åt just toaletten.

Annonser

Är det något jag INTE skall pilla på ?

april 30, 2010

Noterade att dörren stod öppen till drivenheten på mitt X2000 tåg så jag funderade på om det är något jag INTE skall pilla på ?

Många intressanta manicker att pilla på om man är nyfiken

Jag kallade på personalen som genast stängde dörren (jag gör inga egna insatser på tåg) men man kan undra om det inte någon signal till föraren att dörren till drivenheten står öppen?

Jag kan ju knappt lämna luckan till handsfacket öppen på mig gamla Passat förrän jag får larm om det.

Men det fanns kanske inte några öppna spänningar därinne så jag hade kanske lugnt kunnat strosa runt?

Dogs on a train

april 30, 2010

Rubriken är en alliteration till filmen ”Snakes on a Plane” där man plötsligt upptäcker att någon släppt ut giftormar på ett flygplan.

Men jag kom att änka på filmen idag när jag sitter på 421 dvs 06.10 till Göteborg ( i brist på bättre medan sambon är på jobbet ).

När vi stannade i Södertälje Syd för påstigande passerade en man med en kraftfull hund av pitbulltyp (kanske det rent utav var en pitbull).

Just som han och hunden passerade mitt fönster gjorde hunden ett utfall på ett annan resenär och kastade sig över denne. Snabbt ryckte ägaren – en ung man – till sig hunden och resenären klarade sig undan med bara förskräckelsen.

Nyfiken som jag är gick jag till utgångsdörren och filmade för att se vd som skulle hända och om dom skulle åka med tåget vilket dom skulle.

Man med agressiv hund på Södertälje Syd

Fortsatt nyfiken som jag var gick jag sedan till vagn 4 för att se hur det gick och där träffade jag på hunden/besten där den satt med öppen käft under bordet ordentligt fastbunden vid bordsfästet vid väggen.

Allt verkade lugnt men jag kunde inte släppa tanken på att det faktiskt fanns ett näst intill letalt djur ombord.

Nu är jag inte hundrädd längre och har dessutom en väldigt snäll hund hemma som sambon har med i boet (en tibetansk spaniel påstår hon att det är) men händelsen fick mig att tänka till kring detta med inte helt otämjda hundar ombord på tågen.

Kanske jag skall ta med mig min samling av giftspindlar på tåget nästa gång jag åker tåg – Bara skojar :).

Infarten till Göteborg har fått nytt objekt

april 29, 2010

Noterade när jag åkte in mot Göteborg C ett nytt objekt som jag inte sett tidigare – nämligen ett stort Pariserhjul som jag passade på att fota.

Göteborgs nya Pariserhjul

Nu inser jag att detta är ett objekt där min lilla kompaktkamera kommer till korta och att det skulle ha fångats bättre med en riktig systemkamera med professionell zoom och stabilt stativ.

Men jag kunde inte låta bli att fota trots att jag inte kunde . . .

Kan Leif Mannerström inte stava ?

april 29, 2010

Förmodligen kan han det (och laga god mat) men någon annan har säkert haft tummen mellan tangenterna.

Alla trerättersmenyer från Leif Mannerström (pdf)

Finn minst 4 fel!

Jag har i alla fall hittat 4 fel . . . .

Obekväm måltid

april 29, 2010

Plusmåltid

Det här inget inlägg där jag skall klaga över maten på tåget eller att jag sitter obekvämt när njuter av min Plusmåltid.

Nej, det här är bara en liten kortfattade historiett över min senaste måltid ombord på resa med X2000 till Stockholm.

Men låt oss börja från början . . . .

Jag hade gjort en spetsvändning i Skövde till motsats i PGöteborg som jag brukar och som jag gör just nu när jag skriver detta.

Så jag steg ombord lunchtåget i Skövde och letade efter min plats nr 47.

Det började dåligt med att jag trodde att jag hade plats 49. En bra plats nå man har nära till toaletten och har man tur och flera toaletter är avstängda kan man tjäna ihop till en rejäl hacka genom att sälja förtursbiljetter till toan.

Men nu satt det en man på min plats och efter en del palavrande fick jag ge mig då jag insåg att han och inte jag hade bokat platsen. Men man kan inte vinna alla strider och här valde jag att retirera till den plats som jag hade bokat – nämligen plats 47 dvs ytterplatsen inne i kupén.

Så jag drog upp glassdörrarna som denna gång löpte lätt och slog i ändlägena med ett ljudligt ”slabang”.

Där inne satt tre kvinnor och sov eller rättare sagt sov till dess jag av misstag slängde upp glasdörrarna. Ett glatt hej från min sida möttes av en isande kallsinnighet som inför en skilsmässoförhandling i tingsrätten.

Nåväl, man kunde med de rester av empati som jag som karl har inse att man inte gjorde världens bästa entré.

Så snart som jag slagit mig ned och packat upp dator, kamera, ipod, mobil, telefon till datorn, kopplat in laddaren till datorn och belamrat min fjärdedel av bordet slogs dörrarna upp igen av den trevliga ombordaren för visering. ”Slabang” visering och sedan ”slabang”.

Efter en stund kom hon tillbaka med maten, en vitlöksdoftande alldeles suverän kyckling med potatisgratäng och hela kittet och därtill två Cola Zero.

Har ni lyckats att öppna en locken till Plusmaten ljudlöst? Inte jag i alla fall och inte blev det bättre av att jag skulle öppna två kolsyrestinna burkarna med Cola Zero som nästan exploderade med ett ljudligt fräsande.

Nu var jag poppis skall ni veta!

Sedan åt jag min måltid under det att jag hade tre kvinnor som bara stirrade på mig och noterade varje rörelse jag gjorde, varje smula jag spillde.

Gissa om jag kände mig obekväm . . . jag ville bara fly.

Att sitta och äta tätt intill ett sällskap som själva inte äter och som kanske dessutom var hungriga men avskydde vitlök och samtidigt stirrar på en hel tiden är inte kul skall ni veta.

Jag bara tänkte på att äta maten snabbt och sedan fly in i den nästan tomma 2 klassvagnen.

Sedan kom ombordaren och öppnade glassdörrarna med ett ”slabang” för att hämta brickan och sedan samma visa när jag skulle ha kaffet som jag starkt övervägde ta i 2 klassvagnen eller bistron.

Så där satt jag med all min elektronik på bordet och med elsladden till laddaren hade jag snärjt in grannen på plats 51 som plötsligt behövde – ja, tvätta händerna. Så då var det dags att försöka maka undan alla grejorna på bordet för att kunna fälla upp bordsklaffen och koppla ur alla elsladdar så att hon kunde passera.

Hela denna procedur och samma sak när hon skulle tillbaka skedde dock under ett begynnande glatt samspråk och det hela kändes faktiskt nästan lite bättre nu så jag beslöt att sitta kvar i alla fall.

Sedan framgick att den andra unga damen i kupén hade höftfel och gick med stödrullator så om hon var lite avig när jag satt och åt får man ha överseende med det. Och förresten var hon verkligen avig eller inbillade jag mig kanske inte bara det hela. Hon verkade faktiskt vara riktigt trevlig trots sitt handikapp.

Damen mitt emot mig gömde sitt ansikte bakom en dator men när jag tog mig tid att efter att efter maten kolla in henne visade det sig vara en alldeles förtjusande ung dam under de 20 som dessutom som bonus liknande Jennifer Grey ( hon som spelade mot Patrick Swayze i Dirty Dancing) som är en av de två filmstjärnor som jag förälskat mig i (den andra är Ingrid Bergman).

Efter det vi stannat i Södertälje var det bara hon och jag i kupén och hon visade sig inte alls överraskande vara en trevlig ung dam som fick mig en kort stund känna mig som Patrick Swayse även om det nog mest var inbillning.

Så det var en väldigt trevlig resa – vaddå? – obekväm måltid? – Nähä, – “ Nobody puts Baby in a corner”.

/Årskort Guld SJ
(Alias Patrick Swayze)

Nu är det dags för Mannerströms nya menyer

april 28, 2010

Nya menyer i 1 klass

Den 5 maj är det äntligen dags för SJ:s nya menyer skapade av stjärnkocken Leif Mannerström som säljs till resenärer i 1 klass.

Vill du veta vad som serveras kan du hitta menyerna här ( Alla trerättersmenyer från Leif Mannerström ).

Hela upplägget hittar du här ( Trerättersmeny i 1 klass X 2000 ).

I och med de nya menyerna höjer SJ även priset från 96 till 129. Men just nu gäller fortfarande de gamla priset 96 för framtida bokningar.

Enligt SJ skall man servera de nya menyerna from den 5 maj men jag redan bokat dom till min resa till Göteborg i morgon.

Vi får se om det blir kyckling som idag eller de nya menyerna.

Självspricka ?

april 28, 2010

En ruta av alla är trasig

Av alla glasrutor är det en som är sönder på Södertälje Syd.

Jag trodde först att det var någon som hade vandaliserat glasrutan genom att kasta tex stenar från ballasten under spåren.

Men enligt experterna på Postvagnen ör det tryckvåg eller vibrationer från ett passerande tåg som spräckt rutan.

Eventuellt kan det vara sten från ballasten som eller isklump som kastats upp mot rutan av passerande tåg men troligen men mest sannolikt är tryckvåg/vibrationer från passerande tåg.

Kanske dags att byta ruta nu så ingen får för sig att kasta sten på övriga rutor.

Vad hände med Plusbrickan på plats 34?

april 27, 2010

Denna lilla historiett förutsätter viss insikt hur man sitter i X2000 men det finns en liten skiss nedan som säkert underlättar.

På plats 28 framför glassdörrarna till tyst avdelning sitter en man som just ätit sin Plusmåltid.

På plats 35 sitter jag i tyst avdelning och har också ätit min Plusmåltid (köttgryta med potatismos men det tillhör inte historien).

I övrigt är jag den enda i tyst avdelning så jag har ingen att irritera mig över vilket har betydelse för fortsättningen.

När mannen på plats 28 ätit färdigt tar han brickan och sätter den på bordet på plats 34 inne i den tysta avdelningen. Detta uppskattar inte jag för jag vill inte sitta bland hans disk och jag måste irritera mig över något.
[image]
Plats 28 mannen, plats 35 jag och plats 34 Plusbrickan.

Efter det han placerat disken inne hos mig går han på toaletten i vetskap om att ombordaren har gått till vagn 2 för att jobba vidare.

Jag blir lite full i fan och under den tid hand är på toaletten tar jag hans bricka och bär in den i pentryt i andra ändan av vagnen . . . och sedan väntar jag . . .

Efter en stund kommer ombordaren tillbaka och skall hämta hans bricka men den har han ju inte för den har han ställt på plats 34 men där finns det inte heller. Den är borta! Alldeles borta!.

Ombordaren lunkar till pentryt där han hittar brickan men hur har den kommit dit undrar han och mannen på plats 28.

Själv sitter jag from som ett lamm med min egen bricka som en lite förundrad ombordare därefter hämtar.

Men han och mannen på plats 28 undrar nog fortfarande vad som hände med Plusbrickan på plats 34.

Och det får dom aldrig veta – om dom inte läser min blogg förståss.

Ombyggnad Stockholms Central – Allt lugnt

april 27, 2010

Jernhusen utvecklar Centralstation Stockholm

Jag har fått en mycket snabb återkoppling från Jernhusen angående mina lite “skrämmande” bilder från ombyggnaden av Stockholms Central. ( Håller Stockholm Central på att rämna ? )

Allt är lugnt och det som sker sker under god kontroll.

Jag citerar ur svaret från Jernhusen.

Det här låter kanske lite tokigt, men det är i sin ordning.

“Stationen har under flera stått på en grundläggning som sjunker ca 1 mm per år och resultatet har du uppmärk-sammat.

Orsaken till att grunden rör på sig är att huset är byggt på gamla träpålar som när grundvattnet rört sig upp och ner blivit utsatta för syre och då börjar att ruttna.

Själva rörelse i huset har vi mätt i ca 10 år.

Av den anledningen grundförstärker vi nu hela Centralstationen och då uppstår en del rörelser i huset när stålpålarna, som den nya grunden byggs på, drivs ner till fast berggrund.

Att det uppstår sprickor i huset som rör sig är ganska normalt men inte mindre uppseendeväckande. Titta och jämför vid tillfälle på de sprickor som vi har i taket innanför huvudentrén, där vi för en sex sju år sedan satte upp nät som ska hindra puts att trilla ner på resenärer.

När vi ändå passar på att stöka runt i hela huset och stör både resenärer och hyresgäster så tänker vi passa på att anpassa Centralstationen för framtiden med nya vertikala anslutningar, gångstråk, hissar, rulltrappor, butiker och till och med mera väntsals yta.

Samtliga hyresgäster informeras veckovis om hur grundförstärkningsprojektet går samt medverkar i det förändringsarbete som vi har framför oss.

Det är spännande att följa hur detta arbete sker mest i fördolda median stationen lever sitt liv med alla resenärer.

Alltid lika spännande att se hur man bygger om något som samtidigt används fullt ut. Tala om femtonspel i stor skala.

Tack Jernhusen för den snabba och instruktiva återkopplingen.