Passade på att hoppa över pendeltåget hem till Haninge och ta mig till spår 19 för att nöta det tåg 534 som just skulle komma in till Stockholm C från Malmö.
På plats var de sedvanliga 20 poliserna, representanter för Migrationsverket och socialnämnden. Dom rosa västarna verkar ha gett upp för jag så ingen av dom på perrongen.
Allt gick lugnt till och de cirka 20 flyktingarna ringade snabbt och vant in av poliserna, kontrollerades och fick den information som dom behövde.
En ensamkommande flicka på 7-8 år togs vänligt hand om av socialen och hon verkade nöjd med detta.
Den som slet mest var en tolk från socialen, en äldre man i min ålder, som sprang som en skållad råtta och samtidigt tolkade överallt.
Han såg väldigt trött ut och jag kände igenom honom från tidigare besök på stationen då han verkar jobba dygnet runt – men utan honom hade man haft avsevärda svårigheter att sköta mottagningen för få pratade engelska eller arabiska.
Innan den lilla ensamkommande flickan fördes vänligt bort möttes hennes och min blick för några sekunder – tillräckligt för att ge flyktingsituationen i Europa ett ansikte – ett litet barns ansikte.
Årskort Guld SJ 
oktober 30, 2015 kl. 6:33 e m |
Stackars lilla tös som kommit ensam hit….. vad ska det bli av henne? Hoppas hon får komma till ett hem som tar emot henne med värme, kärlek och omtänksamhet…..
oktober 31, 2015 kl. 9:45 f m |
Reblogga detta på Erik Johannesson och kommenterade:
I fredags morse träffade jag en ung man som avsåg att resa till Stockholm från Göteborg med ett av de tidiga morgontågen. Vi samtalade lite och han berättade att han kom från Afghanistan. Skulle varit intressant att få höra hans historia om denna långa resa.