Var idag nere i Nynäshamn med pendeltåg för att ta färjan över till Visby och Slite och hade på tåget ned till Nynäs läst den trevliga artikeln i senaste numret av Tåg om järnvägarna förr och nu på Gotland och blev nästan lite sugen att övertyga resten av sällskapet att ta oss dit och åka museitåg.
Medan jag väntade på dom andra som kom med bilen passade jag på att ta lite bilder av stationen – mest för att fördriva tiden och testa mitt nya "plastic-fantastic" Canonobjektiv Canon EF 50/1,8 II.
Tog några bilder och efter det jag tagit ovanstående bild och skulle ta en likadan med samma motiv stod där plötsligt en man mellan mitt objektiv och pendeltågen.
Inget märkligt med det och jag väntade på att han skulle passera så jag skulle kunna göra ett nytt försök.
Men han stod kvar och undrade varför jag fotograferade honom och jag förklarade vänligt att jag fotograferar tåg och inte honom.
Han nöjde sig inte med svaret utan tog av sig sin ryggsäck och måttade två slag mot mitt huvud men jag hann ducka undan innan dom träffade mig.
Därefter gick han runt barriären och kom emot mig med mordisk blick och hotade mig med slag mot kroppen medan jag retirerade bakåt.
När jag tog upp telefonen för att ringa 112 för assistans hejdade han sig och lämnade platsen.
Nu gick det bra och han fick aldrig in några slag mot mig så jag hade tur.
Lika mycket tur hade han nog inte för är det en sak som jag kan göra i sömnen på alla min kameror – är att snabbt slå över dom i videoläge när jag känner mig hotad.
Så allt efter första hotet filmade jag med mitt nya "plastic-fantastic" Canon EF 50/1,8 II – känt för sitt plastiga utförande men extrema skärpa.
Men det allra märkligaste var att jag stod bara och fotograferade uppställda X60 pendeltåg när han råkade passera min kamera på väg från tåget ned till hamnkiosken.
Så nu har jag lärt mig vådan av att fotografera pendeltåg i Nynäshamn.