Idag reste jag från Kalmar till Stockholm via Alvesta och den första sträcken Kalmar – Alvesta med Öresundståg.
I Kalmar gick en äldre dam ombord eller rättare sagt placerades ombord på tåget av två anhöriga. Det framgick av samtalet mellan dom att den äldre damen skulle till Helsingborg med byte i Hässleholm och att hon absolut inte skulle stiga av i Alvesta utan först i Hässleholm där någon från SJ skulle hämta henne på tåget för att hjälpa till med bytet.
Innan tåget hade lämnat Kalmar hade de anhöriga upprepat minst 10 gånger att ”Mamma skall inte stiga av i Alvesta utan först i Hässleholm då någon kommer in i vagnen och hämtar mamma”.
Tåget rullade iväg och efter drygt en timme var vi framme i Alvesta och i stort sett alla gjorde sig beredda att lämna tåget ….. och även damen.
Men jag lyckades hejda damen från att lämna tåget, ledsaga henne tillbaka till sin plats och lyfte upp väskan på bagagehyllan samt upprepa med tydlig, myndlig och samtidigt vänlig röst ”Att nu skall damen sitta här till ni kommer till Hässleholm då någon kommer in i tåget och hämtar damen”.
På vägen ut träffade jag på ombordaren från DSB för vilken jag snabbt drog situationen och lämnade honom, damen och tåget åt sitt öde på väg söderut mot Hässleholm.
- Men borde inte de lite förvirrade damen haft med sig en ledsagare på resan?
- Kommer det verkligen någon i Hässleholm och hämtar henne inne på tåget?
Jag hoppas det men vad hade hänt om den virriga damen hade gått av i Alvesta då?
Kanske inte så mycket för på stationen stod en gulvästare från SJ Kundservice som troligen hade uppmärksammat henne när hon virrade omkring med sin tunga rullväska.
Och gjorde hon det i tid hade hon säkert blivit återförd till sitt ursprungliga tåg annars hade hon fått ta ett senare tåg söderut.
Tänk er att Årskort Guld SJ blir lika virrig som hon och fortfarande åker på årskort – det skulle vara grejer det va?