Idag var jag i Köping för att köpa en begagnad videokamera Canon Legria G10 men istället för att ta SJ Regional från Stockholm direkt till köpingarnas Köping valde jag att åka södra vägen både fram och tillbaka.
Det innebar Stockholm – Katrineholm – Hallsberg – Köping dvs två tågbyten och sedan 20 minuter tillbaka samma väg men med bara ett byte i Hallsberg från SJ Regional till IC tåg 100.
Bytet var inte officiellt men 7 minuter skulle räcka för tågbyte på samma perrong i Hallsberg så det var läge lugnt.
Berättade om bytet för den trevliga ombordaren och då vi var tidiga in till Hallsberg verkade allt lugnt men som vanligt när jag gör sådana här byten fastnade vi vid infarten till Hallsberg pga spårbrist.
Väntade lite otåligt men fick som tröst ett personligt utrop till "Mannen som skall med tåg 100 mot Stockholm . . . " och då kändes allt så mycket bättre.
Bytet gick klockrent och väl ombord var jag ensam i 1 klassavdelningen på ett annat hyfsat besatt tåg 100.
– Men varför så tomt i 1 klass ( inte så att jag klagade – tvärton )?
Förklaringen kan dels vara att det är måndag i påskveckan men troligen beror det på att det gick ett SJ Snabbtåg ( SJ 3000 ) 5 minuter tidigare som förmodligen hade sugit upp 1 klassresenärerna som inte ville åka loktåg utan trerätters.
Men istället fick jag sitta och bara njuta för den mer generösa vagnprofilen i en 1 klass vagn ger en speciell känsla som man inte får i Reginavarianten SJ 3000.
Tåg 100 går direkt från Hallsberg till Södertälje Syd och fort går det utan stopp. För antingen hade lokföraren tur med sitt tågläge eller så hade vi prioritet.
Men ett loktåg i 160 går trots allt bra även på Grödingebanan och vi bromsade in först på väg in till Södertälje Syd och sedan var det full fart igen för att bromsa andra gången vid Stockholm Södra efter en väldigt angenäm resa.
Kändes dessutom märkligt att glida förbi Katrineholm där annars alla tåg från Göteborg brukar stanna. Enda undantaget som jag känner till är nattåg 91/92 men det har ju låg prioritet på den sträckan och stannar understundom för tågmöten bla i Katrineholm och andra ställen – men tåg 100 drog på hela vägen utan att ens tveka.
Med andra ord en väldigt trevlig resa med SJ IC-tåg som jag annars främst brukar njuta av på Dalabanan där man numera plockat bort dom flesta SJ 3000 ( som jag var med och invigde på sträckan ). Men där går det inte så fort även om 1 klassvagnarna är snäppet bättre eller i alla fall elegantare än dom renoverade i tåg 100.
Men tåg 100 var en trevlig bekantskap – och jag tror aldrig jag åkt så bekvämt någonsin mellan Hallsberg och Stockholm ( undantaget när jag somnat på nattåg 91/92 på sträckan ).
Årskort Guld SJ 