Som jag berättade tidigare skulle jag efter julhelgen resa tillbaka till Umeå för att hämta hem barnbarnen ( med sina föräldrar ) ned till Kalmar men kom inte längre än till Scandic Continental i Stockholm.
Ursprungsidén vara att ta nattåg 92 upp till Luleå och sedan vända tillbaka och vid passage Umeå hämta upp barnbarnen.
Men nu var jag kraftfullt försenat så istället skulle det bli X2000 till Sundsvall och sedan buss 100 och Norrtåg till Umeå.
Jag skulle missa Luleå men i gengäld skulle jag få åka de nya X62 som Norrtåg just satt i drift.
Så här såg resplanen ut:
10:23 Stockholm C – 13:55 Sundsvall C ( SJ, Snabbtåg, tåg 568 )
14:15 Sundsvall C – 16:45 Örnsköldsvik C ( Länstrafik, buss 100 )
17:15 Örnsköldsvik C – 18:18 Umeå C ( SJ, Regional, tåg 7414 )
Då banan upp till Sundsvall skulle öppnas klockan 12.00 efter stormen Dagmar var det spännande om vi skulle kunna åka direkt eller om det skulle bli busersättning från Söderhamn eller Hudiksvall.
Men vi blev det första x2000 tåget som fick gå hela vägen till Sundsvall vilket alla uppskattade.
Men den lycka som vara för evigt för strax innan Sundsvall så fick vi et envetet signalfel och måste köra för rött vilket tar tid, mycket tid.
Så vi som skulle vidare norrut missade våra bussar och det blev att vänta två timmar till nästa buss. Så det blev ett besök på det trevliga McDonalds bredvid stationen ( det finns ett Max också för som som gillar deras hamburgare bättre ).
Sedan var det dags för buss till Örnsköldsvik/Umeå och den lite sedvanliga förvirringen vilken buss som man skulle ta rådde. Men frågar man runt lite vänligt hjälper alla till och snart var jag och alla andra på rätt buss.
Men biljettkontrollen var summarisk då bussen har två dörrar och chauffören var fullt upptagen med att svara på frågor. Men jag är övertygad att alla hade biljett för ingen i Norrland vill bli avslängd på närmaste hållplats med mil av norrlandsskogar och i bästa fall två timmar till nästa buss.
Dessutom rådde det lite förvirring om alla hade giltiga biljetter då en del reste på “tågstörningsbiljetter” som inte skulle gälla och som skulle behöva betala för resan. Men detta skulle chauffören lösa under resan men hur detta skulle ske när han körde och dessutom ikapp en lite försening var lite förvånande – och naturligtvis hade han inte tid med det.
Men jag tror att de flesta i alla fall hade rätt biljetter och förmodligen åkte ingen gratis men kanske skulle dom åkt med en annan buss.
Men nu var det ont om tid för att hinna upp till det mötande nattåget 91 i Umeå och jag övervägde för att stiga av i Örnsköldsvik för at sittra säkert och möta nattåget där.
Men strax innan Örnsköldsvik inkom meddelande om att nattåget skulle bli tre timmar sent så då var det bara att fortsätta till Umeå efter bussbyte i Örnsköldsvik.
Bussarna var bekväma även om dom inte var så där ruskigt moderna men jag satt skönt och hade bra plats även för dator och tom 220V och internet så tiden gick fort.
Till Umeå kom vi sedan strax före utsatt tid efter en trevlig resa med Y-Buss.
Men nu var det 3 timmar innan nattåg 92 skulle komma så det blev kvällsfika hemma hos barnbarnens mormor och morfar.
Men sedan strulade det till sig rejält – men mer om detta i nästa rapport.
Årskort Guld SJ 