Den gode samariten som körde SL-buss

På väg mot Skogås med backen upp till Trångsund längst bort.

Inför hösten SJ resor men nya trerättersmenyer och bistrorätter ( hoppas jag verkligen för dom som finns just nu är inga höjdare ) ägnar jag mycket tid att bygga upp kondition och bygga ned vikt genom att vandra långa morgonpromenader med min tunga ryggsäck.

Jag brukar gå från min bostad i Haninge mot Farsta Strand och om jag orkar ända till Farsta där jag sedan tar pendeltåg/tunnelbana för vidare färd ut i den vida tågvärlden.

Igår när jag vandrade mot Skogås stannade plötsligt en SL-buss bredvid mig och frågade om jag ville åka med?

Jag blev lite överraskad men jag förstod att jag såg ut som en gammal man med för mycket packning som missat bussen som busschauffören hade förbarmat sig över och stanna för att plocka upp mig mellan två hållplatser.

Jag tackade vänligt för erbjudandet och förklarade att mitt lidande var självpåtaget och helt enligt plan men att jag verkligen uppskattade hans vänlighet.

Men han skall veta att trots att det var jobbigt att vandra upp för backen till Trångsund kändes fötterna lätta efter hans omtänksamhet.

Liten pojke kvarglömd på pendeln

Igår när jag åkte in till stan med pendeltåget blev det förlängt uppehåll i Trångsund och man efterlyste i högtalarna en ung grabb tillhörande en förskolegrupp som blivit kvar på tåget när resten av gruppen hade gått av i Handen eller Skogås.

Förmodligen hade ledarna kontaktat SL som sedan skickade ned spärrvakten i Trångsund för att ta emot grabben som sedan förmodligen hämtades upp i Trångsund lite senare.

I alla fall tycktes den unga “fripassageraren” ta det hela med ro och vi kunde sedan fortsätta färden in mot Stockholm.

Bra jobbat SL och Stockholmståg.

Trångsund nu uppfräschat – ÅKGSJ håller löfte

Då jag bor i Haninge passerar jag varje dag Trångsund pendeltågstation när jag reser in och tillbaka från Stockholm och jag har en längre tid retat mig på att de lite märkliga konstverk av den lokala konstnären Gun Lindblad i form av en svart – och en vit kub som finns på stationen var i minst sagt bedrövligt och näst intill farligt skick.

Konstruktionerna var nämligen så angripna av röta att de hade börjat falla sönder.

Så en dag steg jag av i Trångsund, fotograferade och skrev om ”konstverken” på min blogg ( Trångsund – Pendeltågstation i förfall ).

Samtidigt skickade jag mail med blogginlägget till berörda nyckelpersoner inom Huddinge kommun, näringslivet i kommunen, lokalpressen samt SL med en lite försynt fråga om det egentligen skall se ut så här och fråga om man skulle vilja ha min hjälp med att samordna ett upprustningsarbete.

Men ingen hörde av sig men idag knappt ett år senare när jag besöker stationen ser jag att man just gjort som jag inspirerade till och nu står där nya fina konstverk och glänser i solen.

Även den tidigare helt urblekta stationsskylten är nu ersatt men en ny fräsch.

Jag vill gärna tro att det är jag som initierat till att detta kom till stånd men det kan vara så att det skedde helt oberoende av det jag skrev på bloggen och de kontakter jag tog.

Men extra glad är jag att jag faktiskt höll mitt löfte till den dam som frågade vad jag gjorde när jag för ett år sedan fotade de skamfilade kuberna.

Jag förklarade för henne vad jag tänkte göra och lovade henne att det skulle bli nya kuber – och det löftet höll jag – och det tycker jag är kul.

Ibland händer det saker – med eller kanske minst lika ofta utan hjälp av Årskort Guld SJ.

Trångsund – Pendeltågstation i förfall

Pendeltågstationen i Trångsund ( även kallad “Trånkan” i folkmun ) är en station i förfall.

Speciellt gäller det “konstverken” på perrongen av den lokala konstnären Gun Lindblad i form av en svart och vit träkub som håller på att ruttna sönder och är nästintill farliga då de håller på att falla sönder och kan skada resenärerna.

Dessutom har man placerat en sandningslåda framför konstverken vilket tar bort eventuella konstnärliga kvalifikationer hos konstverken.

Stationen har dessutom stationsskyltar utan namn då namnen blekts bort så man knappt kan se någon text alls.

Det är nästan som att stationen skäms och inte vill visa vad den heter.

Jag pratade med resenärer på perrongen och det var alldeles upprörda över hur det ser ut och tycker att de ruttnande konstverken skrämmer ut området och dess invånare.

Jag kan därför meddela att Trångsund numera officiellt är annekterat av Årskort Guld SJ som ”renoveringsobjekt” vilket uppskattade av resenärerna i Trångsund.

Så nu har jag Kungsbacka och Trångsund som ”renoveringsobjekt”.