Serviceutbud på X40 dubbeldäckare katastrof

 

Idag åker jag åter X40 dubbeldäckaren (83056) som jag trivs med mellan Eskilstuna och Stockholm där det går som direkttåg och har en körtid på 1,5 timme.

Men på tåget fungerar vare sig kaffe- eller godisautomaten så man kunde inte få någon som helst förtäring. Och även om tåget består av två tågsätt kunde man inte nå det andra tågsätten förrän man var framme – och då var det för sent.

Om du detta var en engångsföreteelse så var det bara att acceptera faktum men jag kan inte påminna mig någon gång under de senaste året som jag åkt X40 att automaterna fungerat.

Självfallet är dom inte alltid sönder men när jag utgöt min besvikelse till ombordaren – som skall ha all beröm – bara skrattade de övriga resenärerna uppgivet.

Detta men kaffe, tidningar och fungerande automater som ingår i 1 klass på X40 är ingenting som SJ behöver ha hjälp av Banverket/Trafikverket för att lösa. Det lan lösas inom organisationen.

Spårspringsdilemma i Hultsfred

Häromveckan när jag sommarens varmaste åkte med Smalspårsjärnvägen Hultsfred-Västervik så ställdes jag inför ett spårspringsdilemma som närapå hade kostat mig hela turen på Smalspåret.

När jag kom till Hultsfred med Kustpilen stor rälsbussen på sitt smalspår en bit bort och för att kunna nå ned måste man passera en bamsegrind med ett bamselås och en skylt som klart och tydligt angav att man INTE fick passera.

Jag som tidigare har tagits av farbror blå i Åre när jag trodde att jag tog rätt väg vägrar som princip att springa spåren – i alla fall när det var så tydligt att inte ens ÅKGSJ skulle kunna hävda att han inte såg skylten.

Där stod jag och väntade och väntade men till slut insåg jag att om jag inte bröt mot skylten skulle jag inte komma med tåget. Så även jag sprang förbi grinden, över spåren och bort till rälsbussen som gick precis som jag stigit ombord i sista sekunden.

– Men skall det vara så här egentligen ?

Nu är det inte så mycket trafik i Hultsfred men det spår man passerar är ett aktivt spår och var det spår som Kustpilen som jag kom med hade kommit in på.

Det fanns ingen som helst konkret fara men det fanns inte det inte heller när farbror blå tog mig i Åre men signalvärdet av att låta resenärerna springa förbi en förbudsskylt och tillhörande låst grind skall nog inte underskattas.

Mannen på bilden stod där bara just som jag tog bilden och inte när de övriga resenärerna från Kustpilen sprang över spåren och när jag som eftersläntare sprang över och har inget med saken att göra.

Är det bara jag som hänger upp mig på småsaker? Ser man inget tåg så varför kan man inte knalla på spåren. Och kommer det ett tåg är det väl bara att stiga åt sidan – om det inte kommer ett tåg där med?

Mysteriet med de försvunna priopoängen löst?

Jag har tidigare berättat att jag två gånger blivit av med 2.000 priopoäng trots att jag aldrig handlat något i Bistron. Allt jag köper “ingår” ju i årskortet ( Nu har jag blivit av med SJ priopoäng två gånger ).

Just nu har jag två öppna reklamationer  ( 1-772158309 och 1-772784071 ) men jag har inte ännu fått någon återkoppling men det kommer säkerligen att lösas i sinom tid.

Men idag lyckades jag fånga vad som hänt när jag tog ut lite mat i Bistron pga av att jag inte fick den Trerättersmåltid jag hade bokat.

Man fick problem med en restsumma på 55:- för en baguette med ost&skinka och mannen i bistron undrade hur han skulle göra. Jag svarade att allt skulle ingå i årskortet (vilket det skall) och så fick jag kvittot på 0:- som vanligt.

Men efteråt upptäckte jag att man hade löst resten på 55:- genom att dra 2.000 på mitt SJ Priokonto i stället för att boka det på årskortet.

Man fixade detta på direkten på tåget så jag fick tillbaka poängen med en gång – men nu tror jag mig veta hur de andra “inköpen” på 2.000 poäng blivit till.

Sensmoralen är att alltid begära kvitto och kolla att man inte löst de lite knöliga rutinerna i kassaregistret genom att debitera poäng-kontot.

Vart åker Årskort Guld SJ idag då ?

Imorgon åker jag till Eskilstuna för att besöka Eskilstuna Zoo tillsammans med en barnfamilj.

Alla utom jag åker bil men eftersom det inte finnas plats för ytterligare en person tar jag tåget vilket är väldigt smidigt. Dessutom får jag mat på tåget så det känns bra, mycket bra.

Så här åker jag imorgon:

10:10 Stockholm C – 11:04 Katrineholm C (SJ, X2000, 429)
11:15 Katrineholm C – 12:45 Eskilstuna C (Länstrafik, 714)

Hemresan har jag inte bokat än för jag vet inte när jag och/eller barnen kroknar.

Det skall bli kul att besöka Eskilstuna Zoo med barnfamiljen.

Dags att måla X2000 tågen

När sprickorna i balkarna och toalettlåsen är fixade är det dags att måla tåget så att det ser fräscht ut. ( Dags att smörja toalettlåsen på X2000 )

Men är X2000 inte gjort i rostfritt stål ?

Nu är det städat på Uppsala C spår 3 och 4

Tidigare har jag rapporterat att det varit ruskigt skräpigt på spår 3 och 4 på Uppsala C –. en av mina favoritstationer. ( Otroligt skräpiga spår på Uppsala C )

Ett rykte hade nått mig att det nu skulle vara städat så jag åkte upp till Uppsala idag för att kolla och jag blev inte besviken för nu hade man städat.

Det lilla skräp som fanns där hade säkert blåst dit sedan efter städningen om det får man räkna med.

Och notera – skräpet kommer inte dit av sig själv – det är alltid någon som slängt det.

Bra jobbat ni som städade spår 3 och 4 på Uppsala c.

Dags att smörja toalettlåsen på X2000

När sprickorna i balkarna på X2000 tågen som gör att de bara kan köra i 160 är fixade är det dags att smörja toalettlåsen som kärvar rejält.

På mitt tåg häromdagen kärvade låset till toaletten så att flera som inte kom in – man vågade inte rycka kraftfullt i handtaget – och två äldre dam och en ung dam kom inte ut och fick lite panik.

Dags att ta fram skruvmejseln och flaskan med symaskinolja.

Eldningsförbud på Stockholms Central

Annars hade de Schweiziska scouterna gärna gjort en lägereld om det hade varit möjligt.

Varmt och fuktigt ute – men svalt och torrt inne

Godisautomaten på Handens pendeltågstation idag en varm och extremt fuktig sommardag.

Jag saknar SJ:s lounger

 

Visserligen stänger SJ:s lounger under kortare tid denna sommar – kanske beroende på synpunkter från Årskort Guld SJ och andra resenärer – men trots det saknar jag loungerna väldigt, väldigt mycket.

Jag saknar

• De fräscha toaletterna som står stilla
• Det större urvalet av frukt
• Alla de roliga tidningarna
• Espressomaskinen som fungera och som serverar fyrdubbel espresso till den som vill
• De svala hemgjorda "smoothierna"
• Citronmarmeladen och fiberskorporna
• En lugn plats att sjunka ned för att samla ihop tankarna och krafterna

Men mest av allt saknar jag den supertrevliga personalen som alltid har ett vänligt ord över efter en spännande men kanske utmanande dag på spåren.

Jag ser verkligen fram emot att SJ öppnar sina lounger efter sommaren och har jag tur så är de öppna hela sommaren nästa år.

Jag vet att jag inte är ensam för medan jag tog bilden ovan kom det fram två resenärer som skulle besöka loungen men som återvände med verkligt ledsna miner.