Hissmysteriet i Alvesta

Hissen från spårövergången till station Alvesta C och gatuplanet

I slutet av förra veckan tog jag mig en tur till Kalmar för att "passa barnbarn" vilket innebär det traditionsenligt byte av tåg i Alvesta.

Hade några minuter över och hade tänkt mig att ta en sväng ned till Pressbyrån i den numera lite ombyggda stationshuset.

Eftersom jag hade tung packning valde jag att utnyttja hissen som går från spårövergången ned till gatuplanet.

Men tanken var att bara åka halvvägs ned till den nybyggda sammanbindningsgången mellan trapphuset och stationshuset.

Hit ville jag komma till gången till Pressbyrån på plan 1

Gick in i hissen och valde bland alla knapparna men hur jag än tryckte allt mer frenetiskt på dom hamnade jag antingen på gatuplanet eller planet ovanför spåren.

Bara en knapp till gatuplan och våning 2

Till slut gav jag upp och eftersom mitt tåg som jag skulle fortsätta med hade kommit till perrongen men på vägen till tåget mötte jag en ledsagare som jag passade på att fråga hur man tar sig till ned till mellanplanet in till Pressbyrån.

"Det är bara att trycka på knapparna!" blev svaret och med det fortsatte jag min resa.

Men på vägen hem igen hade jag ännu denna gång lite tid över och beslöt mig att försöka lösa mysteriet hur man kommer till mellanplanet in till stationen.

Efter att tagit nytt grepp på problematiken kom jag snabbt på lösningen.

– Men hur får man hissen att stanna halvvägs ned till gatuplanet så man kan ta sig in till stationen och Pressbyrån?

Svaret är lite överraskande men är det någon som kan komma på det?

Inför tågresa med barnbarn

Jag berättar om dagens resa Stockholm – Kalmar tor för att hämta mitt barnbarn.

Filmat med en Canon EOS 650D och dold GoPro Hero BE3+ gömd i bröstfickan i den gråa fleecejackan för att ta upp ljudet.

Filmen i Canonkameran är synkat med ljudet från GoPro-kameran med hjälp av PluralEyes.

Detta är en test för att se om man kan använda GoPro-kameran som en (dold) mikrofon för att ta upp monolog tex i reportagesituationer.

Men sedan tycker jag att det också är en liten trevlig film – Men jag är förstås part i målet.

En fredagskväll i Alvesta . . .

Varit ute och rest och bytte tåg idag i Alvesta – ett uppehåll som drog ut lite på tiden.

Så några bilder blev det.

Det finns tåg som tar cyklar.

Den traditionsenliga testen av kamerans HDR-funktion.

Man som jobbar och man som tittar på – man som jobbar.

"Och vad sa du den här flakvagnen skulle stå?" (Påhittad kommentar)

Äntligen är det skönt att stå ute och vänta på tåg.

Dumdristigt i Alvesta

Denne unge man körde i lördags ikapp med godståget på perrongen i Alvesta.

Nu gick det bra men jag som upplevde samma sak i Katrineholm för en tid sedan där cyklisten hamnade under godståget och maldes ned i småbitar får därför dåliga vibbar av att se sådant här.

I Katrineholm hade räddningstjänsten och polisen sedan ett mycket påfrestande uppdrag att ta hand om resterna.

Finns det ingen BMX-bana i Alvesta ?

"Vi hade i alla fall tur med vädret"

Kontaktledningsfel på "enkelspår" mellan Alvesta och Älmhult gjorde att mitt tåg 525 fick göra en paus i solen på Alvesta C i lördags.

Kanske ingen grundvärme men satt man i solen var det trots allt helt OK.

Och så kan man kolla på Veoliatåg i brist på annat.

Eller ringa en vän

Men vad tusan är det för blått man lastat på vagnarna?

Man har aldrig tråkigt i Alvesta – i alla fall inte i lördags.

Hur fel det kan bli hos SJ i Alvesta ?

( Arkivbild )

Detta är ett av dom blogginlägg som jag inte gillar att skriva men som jag trots allt måste författa för att det beskriver två problem som kan och måste hanteras.

I veckan hade jag bjudit min son på en resa i 1 klass från Stockholm ned till Kalmar med SJ hela vägen ( SJ Snabbtåg till Alvesta och sedan SJ Kust till Kust från Alvesta till Kalmar ).

Redan efter Flemingsberg strulade det till sig då Trafikverkets hade problem med en växel vilket resulterade i en försening och bruten anslutning i Alvesta till Kust till Kust tåget.

Han bokades över till nästa tåg som var ett Öresundståg och så långt var allt bra och helt enligt regelverket.

Men när han sedan väldigt vänligt ( han hade blivit tillsagd att vara extra vänlig ) frågade om man kunde får lite fika då förseningen var mer än 60 minuter och EU-regelverket anger att man har rätt till detta – så blev han avsnäst med beskedet att det inte var möjligt då han hade blivit ombokad till ett Öresundståg och då får man ingen ersättning för det gäller bara för SJ-tåg! (sic!).

Att biljetten gällde en genomgående förbindelse med SJ-tåg ( SJ Snabbtåg och SJ Kust till Kust ) hade ingen betydelse.

Det tragiska i denna händelse är att man gjorde två fel:

Det första att man inte bjöd på fika som man är skyldiga då det är frågan om en biljett med enbart SJ-tåg med förevändning att man bokat om resenären till en annan operatör.

Det andra felet var att man snäste av en vänlig kund vilket man inte gör vare sig kunden har rätt eller fel.

Att tåget blev sent och att förbindelsen bröts är absolut inte SJs fel.

Men att hantera kunderna på ett korrekt och vänligt sätt – det är SJs ansvar.

Alvesta nya resecentrum ( Video )

Som jag berättade i ett tidigare inlägg ( Alvesta nya resecentrum ) besökte jag Avesta och deras nya resecentrum i torsdags och passade på både ta bilder och filma.

Här har ni videon som jag spelade in före invigningen medan det var ljust och innan regnet kom.

Så häng med mig så tar vi en rundtur och kollar hur det ser ut.

Alvesta nya resecentrum

Igår var jag i Alvesta och övervarade invigningen av Alvesta nya Resecentrum som egentligen bara är en gångbro över spåren men en rejäl sådan på 250 ton som kommer att hålla i 150 år om man räknat och gjort rätt.

Jag har en speciell relation till järnvägsinvigningar inte bara för signifikansen i att man tar i drift en stycke ny järnvägsinfrastruktur utan den sociala händelsen med tal av landshövding, blåsorkester och klippning av band och hela kittet.

Jag tycker helt enkelt om showen – det är bara att erkänna – och trots busvädret och att det bara var en gångbro var det socialt en högtid för mig och säkert även många andra.

För kommunstyrelsens ordförande Mats Johnsson var det i alla fall höjden av hans politiska karriär för det sa han flera gånger i sitt invigningstal ( ni kan se honom prata om detta på ett seminarium tidigare – 2012-10-11 Jernhusen – Samverkan för regional tillväxt – Trygga och tillgängliga stationer ).

Fokus för min del var att filma men jag passade på att ta lite bilder med vanlig kamera också i avvaktan på att jag klippt filmen.

Uppgång till gångbron från fram/baksidan ( i alla fall västra sidan )

Jag tycker det är snyggt men jag gillar den lite strama stilen och även färgsättningen på SJs snabbtåg så kanske finns det andra uppfattningar än just min.

Gångbron åt öster- 2 klassdelen utan glasväggar.

Undrar hur man tänkt här för det kommer att blåsa in snö och bli snorhalt i vinter.

Jag hann inte komma in och ställa fram kameran förrän folk kom fram och berättade hur tokigt man gjort med öppen gångbro. Pratade även med städpersonalen som med viss fasa såg fram emot snöröjningen.

Fick även ett snack med arkitekten som ritat gångbron ( han började rita 1994 ) och hann är inte helt nöjd med upplägget men det är beställaren som bestämmer.

Gångbron åt öster – 1 klassdelen med glasväggar
Här var det mer ombonat samt rulltrappor och hissar ned till spåren.

Rulltrappor med upp- och nedgående i serie istället för parallellt som Södertälje Syd.

Att man valt detta utförande beror troligen på att perrongerna är för smala för att rymma parallella rulltrappor.
Inte optimalt men man hade troligen inget annat alternativ.

En som verkligen gillade tipspromenad.
Om han vann eller inte vet jag inte men han hade helt klart kul med att gissa frågorna.

"Attans vi glömde nog att bygga en matsal"

Mingel är alltid kul ( arkitekten till höger )

"Undrar om jag svarade rätt på fjärde frågan?"

Så här ser det ut när man kommer med tåget.

Om vi har tur blir det en video eller två. En från själva gångbron med omgivning och en annan från invigningen i regn.

Jag tycker att gångbron är snygg men att kalla det för ett resecentrum är väl trots allt att ta i.

SJ Prioresa med förhinder blev succé

Ni kanske kommer ihåg att jag plötsligt fick problem med att boka en SJ Prio poängresa för min dotter från Kalmar till Stockholm då SJ Prio hade stängt sina system för uppgradering just som hon hade tänkt att åka. ( Måste betala kontant för resa med SJ Priopoäng  )

Nu löste det sig tack vare god hjälp av SJ Prio så hon fick sin biljett och vi kunde resa tillsammans. ( Prioproblem löst – Credd till SJ och SJ Prio )

Vill bara berätta att det var en väldigt trevlig och lyckad resa och jag är väldigt glad att den kom till stånd – trots att det såg lite mörkt ut ett tag.

Men bra jobbat av SJ och SJ Prio som hjälpte till när det strulade till sig.

Ett oväntat märkligt telefonsamtal

Häromdagen fick jag ett oväntat märkligt telefonsamtal.

Jag satt med son och sonson i Alvesta och väntade på ett anslutande norrgående X2000 tåg till Stockholm för att sedan fortsätta med SJ Norrlandståg upp till Umeå.

Vi sitter och pratar om att det uppstått problem i Alingsås med risk för att vårt nattåg kan bli inlåst i Göteborg så att vi får vänta på det i flera timmar mitt i natten på Stockholms Central.

Just då ringer min mobil och displayen visar “Okänt nummer” så jag misstänker att det är SJ som ringer med det tråkiga meddelandet att nattåget kommer bli rejält sent.

Men det var det inte – men det var SJ som ringde.

Det var bistroansvarig på det norrgående X2000 tåget som vi skulle åka med som ringde och frågade om jag var i Alvesta och om jag skulle åka med tåget.

Jovisst var jag i Alvesta och jag väntade just nu på tåget.

Då berättade hon att man hade akut brist på bestick i bistron men hade kommit överens med Pressbyrån i Alvesta att få hjälp med plastbestick men att hon inte skulle hinna in och hämta dom med risk att sena tåget.

Så hon frågade om jag kunde gå in på Pressbyrån och hämta besticken och ta med dom till tåget.

I detta läge insåg jag att det var frågan om ett “practical joke” så jag bad henne hänga kvar i luren medan jag snabbt stövlade in till Pressbyrån och frågade om jag skulle hämta bestick?

– Jovisst, jag håller på att packa in dom så jag är snart klar.

Då insåg jag att det inte var ett skämt så självfallet ställde jag upp med denna lilla tjänst.

Väl ombord bad jag sonen att ta ett foto när jag lämnade över påsarna med bestick i bistron till den trevliga damen i bistron vilket jag fick men med förbehåll att inte publicera bilden vilket jag självfallet respekterade.

Men jag kan berätta att det blev en bra bild med i alla fall en glad och charmerande person – och då menar jag inte mig.

En kul händelse som jag hade mycket glädje av – men det är helt klart – helt anonym är man inte när man är ute och reser med SJs tåg.